Har du inte begripit lilla vän att det faktiskt är sommar nu.
Om du inte har vetskap om vad det innebär så luta dig
tillbaka, kavla upp ärmarna, knäpp upp burken och ta in
Allan Edwall visdomar:



För övrigt en av de mest kompletta aktörerna av våran tid...



Nu är den sköna sommarn här
med lust och fägring stor.
Och bruna ben och tunna skor
och mesen som i holken bor
och doft av hägg och kaffekask
och burken full av mask.

Och knappt har solen sjunkit ner
så börjar den gå opp.
Och i fabriken är det stopp,
på skorstenspipans högsta topp
har sädesärlan byggt sitt bo.
Allt andas frid och ro.

Och vår fabriks direktör
går det strålande för.
Han tog kosingen med sig
och stack, som dom gör
från en tyngande skatt.
Och nu ryktas det att
han med skattmasen leker tafatt.


Ja, det där var ju en ganska gedigen sumering av den svenska sommaren får man väl säga. Den ser likadan ut som tidigare och så även det giriga näringslivet som inte drar sig för att roffa åt sig den största biten av kakan utan att ens blinka. Precis som vanligt alltså.

Sommaren tjuvstartade för övrigt redan i påsk. Det var ingen måtta på böljan som likt en bikupematta klibbade kläderna under solens obarmhärtiga vaka. I åtta långa dagar vandrade jag som en alldeles för belarmad zombie och hamnade i andlig symbios med kräftorna i havet, ja kollört sett det vill säga. Inte blev andrummet därefter särskilt långvarigt då jag slumpartat (med mina vänner Emma & co) hamnade i Rhodos. No need to say så var det i nordiska mått mätt en fluktande upplevlese. Det kan mina sönderbrända fötter vittna om! XD


Lindos på Rhodos. Gnildron delade vin med olympiska höjdare...

Och nu är det Juni månad som sagt var. Traditionellt en monsunmånad med mycket regn och moln uppå himlavalvet det väldiga. Icke mig emot. Fräknar och solsmörjd i all ära men det blir mycken svett och yrsel blir det att kompensera med.

Snart fyller jag år förresten, man kommer väl inte undan det faktumet antar jag. Den dagen - Rysslands nationaldag - så regnar det alltid av sed och hävd. Vore nästan besviken om så inte skedde. Med paraply och vodka skall den dagen erövras hoppas jag. Fick jag bestämma så skulle jag spendera den med 7, 8 av mina närmaste. Men alla är utspridda Sverige runt och somliga kanske inte heller vill hörsamma mitt kall. De som dyker upp de dyker upp och det är inte mer med det. Men välkomna skola de känna sig, vart än nu firandet blir beläget. Priviet! Allt jag önskar till mitt 27e tidevarv är kärlek och en kall pils - nothing more. Är det för mycket begärt? Perhaps. Perhaps not.

Tusen tack vill jag tillängna Angellore som har gett min blogg ett välbehövlig ansiktslyft! Hon vet vad hon sysslar med den där jäntan, inget tvivel om den saken ^_^

Väl mött i bastun så får vi fortsätta dialogen där!